Julpynt - Allt du behöver veta

Julpyntets historia - julhjärtat, -klockorna och -traditionerna genom tiderna

Frågan är hur långt tillbaka i tiden vi behöver gå för att hitta de första tecknen på att vi människor pyntade till jul. Idag är det oenighet om när det vi idag känner som jul började. En del tror att man i december månad så långt tillbaka som 500-400 f.Kr. använde kransar, ljus i träden och presenter. På den tiden firade romarna dock Saturnalia, vilket var en hednisk tradition. Vi måste komma ända fram till 336 e.Kr. innan man i Rom för första gången kunde uppleva firandet av jul. De nu kristna romarna tog med sig många traditioner från sin tidigare tro, och därför hittar vi fortfarande de tidigare nämnda elementen som en del av den jul vi känner idag.

Julgranen i hemmet

En viktig del av att pynta till jul handlar om att pynta julgranen. Från topp till tå ska den smyckas med allt från fina julkulor till hemgjorda julhjärtan. Julgranen nämns också i flera av våra julsånger, men varifrån kommer traditionen att pynta ett träd? Vi måste gå tillbaka till 1500-talet och förbi våra grannar i söder. Det var nämligen i Tyskland som traditionen startade, som vi känner den, med julgran i hemmen. Det skulle dock dröja länge innan denna tradition spred sig till resten av världen. Det var först på 1830-talet som tyska invandrare introducerade julgranen för amerikanerna. Men det var först på 1850-talet, när man i USA fick bilder från Windsor Castle av en julgran, att man började sälja dem i USA. Därefter gick det snabbt, och 1856 kunde man för första gången se en julgran i Vita huset.

Först ska trädet visas, sedan ska det ätas

Vi sjunger att trädet ska ätas, vilket är ett arv från tidigare julpyntning. På 1700-talet var det mycket vanligt att julpynt var gjort av t.ex. socker och förgyllda äpplen. I Tyskland pyntade man till och med med potatis i gamla dagar, och genom åren lade man till sockerdukar och -barn till julpyntet. Idag kan man fortfarande hitta sockerstänger och annat ätbart på julgranar hos vissa familjer, men även här har vi börjat ersätta dem med liknande modeller i glas eller porslin. Med andra ord lägger vi idag mycket mer vikt vid att trädet ska visas än ätas.

Levande ljus på julgranen

Man kan pynta hur mycket man vill, men utan ljus på julgranen är inget komplett. Julgransljus har varit lika med julpynt under många år, men sättet man har fäst ljusen på trädet har ändrats. I gamla dagar fäste man vaxljus på trädet med lera, men senare under 1800-talet började man använda nålar istället. Det var tills en tysk Charles Kirchof uppfann en ljushållare som liknar mer dem vi har idag. Idag väljer dock många att byta ut de levande ljusen mot LED-ljus, eftersom det då inte finns någon brandrisk. Levande eller elektriska, så är julgransljus en fast del av danskarnas julpynt.

När ska pyntet tas bort från julgranen?

Det finns ingen fast regel om när man i Sverige ska ta bort julpyntet från trädet, men de flesta familjer gör det den 27 december, dagen efter andra juldagen. Många säger att det passar bra eftersom julen då är över, men om man använder det som argument är det inte helt giltigt. Religiöst sett finns det nämligen 12 juldagar, som slutar med firandet av De tre vise männen den 6 januari. De tre vise männen var dagen då de vise männen från Östlandet besökte Jesus i Betlehem, och denna dag markerar att julen är över. Det är dock få danskar som har julpyntet hängande ända till början av januari, eftersom vi också firar nyårsafton i Sverige.

Julpynt går i arv

När vi packar ner julpynt idag tar vi väl hand om det, eftersom det ska användas om och om igen många år framöver. På gamla dagar, när julpyntet främst var gjort av ätbart material, sparade man inte på det som vi gör idag. Men idag och ända tillbaka till 1800-talet vet vi att man har återanvänt julpynt. De äldsta bitarna av julpynt som vi vet har återanvänts av familjer är Jakobs stege och stjärnan på toppen av julgranen. Båda dessa två bitar av julpynt kommer, som så mycket annat förknippat med jul, från Tyskland. Under 1800-talet dekorerade man också med änglar, eftersom man trodde att de var budbärare. Julpynt som detta kunde man inte bara skaffa, och därför gick det i arv från generation till generation.

Det hemgjorda julhjärtat

Idag uppskattar vi också julpynt som är hemgjort. Särskilt det flätade julhjärtat finns i de flesta danska hem. Och det är faktiskt ett stycke julpynt med dansk härkomst. Det tidigast kända julhjärtat är faktiskt gjort av danska H.C. Andersen. I mitten av 1800-talet flätade han ett julhjärta till Ørsted-familjen. 1871 kom den första mallen för ett flätat julhjärta, och sedan dess har det blivit en fast del av danskarnas julpynt. Då var det i gult och grönt papper, men idag är det klassiska julhjärtat i rött & vitt.

E

Julklockan genom historien

Man kan heller inte prata om jul utan att nämna julklockor. Oavsett om man tänker på kyrkklockorna som ringer på julafton på väg till gudstjänst, eller om det är klockorna på jultomtens släde, så har julklockorna en helt speciell plats i denna högtid. Som flera av de andra traditionerna till jul, tar julklockorna sin början i hedniska traditioner, där man ringde med kyrkklockorna i december för att jaga bort onda andar. Istället för att jaga bort något, har ljudet av klockor en annan symbolik idag. Det samlar kristna när man samlas i kyrkorna på julafton, och även om man inte är kristen, betyder julklockorna fortfarande mycket.

Julklockor i modern tid

Jingle Bells, Winter Wonderland och Here Comes Santa Claus. Listan över sånger kan fortsätta, men gemensamt för dem alla är att julklockorna spelar en framträdande roll. Man kan nästan höra julklockorna i sitt huvud bara genom att tänka på sångerna. Och det är för att julklockorna oundvikligen är en del av vad vi förknippar med jul. Därför kommer man också att hitta julklockor som julpynt i många hem. För barn över hela världen spelar julklockorna också en helt speciell roll, det är nämligen ljudet av jultomtens släde som kommer förbi. Och även om vi känner att jultomten alltid har varit här, är legenden om jultomten, som bor på Grönland och kommer med presenter bara cirka 100 år gammal, en legend som kännetecknas av ljudet av julklockor.

Från glasögon till julgranskulor

En tradition som är äldre än jultomten, är att vi dekorerar vårt julträd med julgranskulor. Och faktiskt finns det en rolig historia med just denna typ av julpynt. Det är nämligen så att julgranskulan härstammar från Lauscha, Tyskland, där man sedan 1600-talet har varit känd för att producera glas. Produktionen bestod särskilt av glasögon, tills en tillverkare vid ett tillfälle valde att tillverka helt enkla glaskulor. Därefter var ett möte med en skeptisk amerikansk affärsman det enda som behövdes. Det hände att när julgranskulorna kom på hyllorna, såldes de ut samma dag. Ett par hundra år senare sålde dessa butiker julgranskulor för 25 miljoner dollar årligen, vilket har gjort julgranskulor till fast julpynt sedan dess.

Julstrumpan på kaminen

Ett annat sätt vi dekorerar till jul är genom att hänga upp julstrumpor. Var traditionen exakt kommer från är inte känt, men vi känner till legenden om St. Nicholas, som bodde hos en fattig familj. De var så fattiga att fadern ville sälja sina döttrar till prostitution. För att förhindra detta lade St. Nicholas i hemlighet tre påsar guld i flickornas strumpor, som hängde för att torka över kaminen. Det finns andra versioner av historien, men denna tradition har burits vidare, och vi hänger fortfarande upp strumporna som julpynt. Idag säger man att jultomten kommer förbi med presenter i julstrumpan, men om man har betett sig dåligt får man ett kolstycke i strumpan.

Gåvor, gåvor och gåvor

Men lyckligtvis hittar de flesta gåvor i sina julstrumpor. Och gåvor är särskilt förknippade med julen. Både advent och julafton förknippas med gåvor, och det är också en tradition som har funnits sedan de hedniska romarna firade Saturnalia. De vackra gåvorna, som kan användas som julpynt fram till 24 december, kom dock först till Sverige under 1800-talet, och först på 1900-talet blev det en sak att lägga dem under julgranen. Eftersom de också fungerar som julpynt, lägger vi mycket energi på att packa in dem med dekorativa satinband, färgglatt presentpapper och handskrivna till och från kort.

Julbordet

Ett ställe där vi också pyntar till jul är på julbordet, när vi får familj och vänner på besök. Traditionellt använder man röda, vita och gröna nyanser för att dekorera. Det kan f.eks. vara en röd duk, vita ljus, mossa och kottar från naturen och mycket annat. Det viktigaste med julbordet är att vi kan använda julpynt som inte nödvändigtvis är framme varje dag under julen. Kanske har man också tallrikar eller servetter med ett julmotiv på, vilket fungerar som ett komplement till resten av julpyntet i hemmet.

Betlehemsstjärnan och julgranen

Vi har gått noggrant igenom julklockor, -hjärtan, -gåvor och -kulor, men bara kort har stjärnan på toppen av julgranen nämnts. För varför sätter vi en stjärna på toppen av trädet, och vad är historien bakom? Stjärnan symboliserar idag Betlehemsstjärnan, som visade de tre vise männen vägen till Jesus Kristus. Men egentligen har Betlehemsstjärnan och julgranen inget att göra med varandra historiskt sett. Ändå är stjärnan och julgranen oskiljaktiga idag. 

Stjärnan på toppen av trädet

Anledningen till att stjärnan sitter på trädets topp hittar vi hos de danska psalmförfattarna, eftersom de sprider betydelsen av stjärnan på julgranen genom sina sånger. Bland annat sjunger vi: och från själva himlen glider säkert den stora stjärnan ner. Det är från sången "Julgranen med sin pynt", och även Grundtvig i "Dejlig er den himmel blå" kopplar stjärnan till den kristna tron. Han förklarar att om vi följer ledstjärnan kommer vi till Jesus Kristus. På detta sätt har stjärnan fått stor betydelse i det kristna samfundet, och därför sätter vi den på toppen av trädet, som man skulle titta upp mot himlen efter ledstjärnan. Därför hittar man ofta också stjärnor på andra ställen bland ens julpynt.

Tomtenissar - vi hittar dem överallt

En sista sak vi pyntar med till jul är tomtenissar. Tomtenissar spelar en stor roll varje jul, både som julpynt, men också i tv. Vi känner till Nissebanden, Pyrus, Tinka och Fritz, Hansi & Günther, som över generationer och målgrupper har skapat julstämning i danska hem. I skolorna har man busiga nissar på besök, där det händer alla möjliga roliga saker under natten. Andra har en tomte på vinden, som äter upp all vår risgrynsgröt, men oavsett var man tittar kommer man alltid att hitta tomtenissar i december. De är en del av vårt julpynt, och de kan komma i alla storlekar. Vissa är så små att de får hänga på julgranen, medan andra placerar sig i olika vrår av hemmet. Tomtenissen är historiskt sett till och med äldre än jultomten, men från omkring 1900-talet har jultomten och tomtenissar varit kända av både barn och vuxna i Sverige.